Brist. Inför vintern föreslås att nedstängda kraftverk och kraftvärmeverk ska återaktiveras för att mildra energikrisen. Här syns kraftverket i Stenungsund vintern 2015. Enligt Vattenfall är det dock inte aktuellt att investera för en återstart.
Brist. Inför vintern föreslås att nedstängda kraftverk och kraftvärmeverk ska återaktiveras för att mildra energikrisen. Här syns kraftverket i Stenungsund vintern 2015. Enligt Vattenfall är det dock inte aktuellt att investera för en återstart. Bild: Sara Rönnberg

Joakim Broman: ökaElkrisen måste mötas med ökad elproduktion

Statligt stöd till elkunder är nödvändigt under vintern. Men politiken behöver framför allt jobba hårt för att öka energiproduktionen det kommande året.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Är det dags att gå i konkurs nu? Den frågan ställer företagare som branschorganisationen Teknikföretagen pratat med, inför en höst med otäcka energipriser. Många företag, inte minst inom industrin, saknar den sortens marginaler som behövs för att klara elräkningar som förväntas slå alla rekord med råge.

Statligt stöd och kompensation måste till, men som Simon Wakter, strategisk rådgivare på konsultföretaget WSP konstaterade på ett seminarium på onsdagen (5/10) kommer sådant stöd inte att göra något åt grundproblemet: att produktionen av el och värme är för låg i relation till behovet. Teknikföretagen har därför bett WSP ta fram förslag på åtgärder som skulle kunna göra skillnad på kort sikt – till denna vinter och nästa – för att mildra effekterna av energikrisen.

ANNONS

En del av åtgärderna har figurerat i debatten. En statlig kampanj om behovet av att spara energi i vinter har stor potential, och finns exempelvis redan på Energimyndighetens bord. Det är bara ett regeringsbeslut som saknas. Synd bara att utformningen är platt och lätt missriktad: de flesta vet vid det här laget att vi behöver spara energi. Det fler skulle behöva veta är hur man kan göra det – att släcka energieffektiva LED-lampor gör exempelvis marginell skillnad jämfört med att spara varmvatten – och framför allt när energisparandet behövs som mest. Det är på de så kallade effekttopparna under morgonen och den sena eftermiddagen som priserna är som högst eftersom europeiska gaskraftverk är prissättande när efterfrågan är som högst. Följaktligen är det under dessa tillfällen som en sparad kilowattimme gör som störst skillnad.

LÄS MER:Trots energikrisen – oljekraftverket startas inte

Om inte vintern ska bli riktigt bister trots sparande måste dock även elproduktionen öka. Wakter har kartlagt ett antal kraftverk och kraftvärmeverk som idag står stilla, men som totalt skulle kunna ge upp till 3 000 MW produktion, motsvarande tre kärnkraftsreaktorer. Hindren är många, men om energibranschen, myndigheter och politiker samarbetar kan substantiella volymer bidra, om inte i vinter så åtminstone under nästa höst. All planerbar kraft i söder bidrar dessutom till att öka överföringsförmågan från norr. Av det skälet – och eftersom produktionen i sig skulle göra enorm nytta – finns även anledning att utreda vad som skulle krävas för att återstarta reaktorerna Ringhals 1 och 2, som stängdes 2020 och 2021.

ANNONS

En bister vinter lär det bli oavsett, men om politiken lägger på ett kol kan den värsta energikrisen vara över nästa år. Tills dess handlar allt om att mildra skadorna, konkurserna och förlusterna.

ANNONS