Nedstängt. Ringhals kärnkraftverk, där två av de fyra reaktorer som stängts de senaste åren finns.
Nedstängt. Ringhals kärnkraftverk, där två av de fyra reaktorer som stängts de senaste åren finns. Bild: Jonas Lindstedt/TT

Joakim Broman: Regeringen flyr undan sitt ansvar för elkrisen

Elkrisen är politiskt orsakad. Lösningen finns på marknaden, men bara om politiken först levererar förutsättningarna.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Elpriserna rusar, fastän sommarvärmen dröjer sig kvar. Det har blivit ett slags normaltillstånd i det svenska elsystemet att vi numera har problem året om. På vintern som ett resultat av kyla och effektbrist, på somrarna på grund av begränsad överföringskapacitet.

I förra veckan gick elpriset återigen över 3 kr/kWh, samtidigt som varningar kom om att villaelen kan kosta 70 000 kr i vinter (SvD 5/8). När det nu är valrörelse och sanningshalten i många politikers uttalanden sjunker kan det vara värt att påminna om att det inte råder någon tvekan om vad orsaken till krisen är.

Problemen i det svenska elsystemet beror på den kraftiga minskningen av kärnkraft som skett de senaste sju åren. Sedan 2015 har fyra reaktorer stängts, dessutom i de områden där de behövts som mest. Besluten har fattats av ägarna, men är ytterst resultatet av en politisk ambition att få bort kraftslaget. Exempelvis chockhöjde S och MP straffskatten på kärnkraft 2015.

ANNONS

På längre sikt kommer dessa problem att lösas av marknaden, så länge inte politiken står i vägen. I våras (SvD 3/5) påpekade Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke att investerare står redo att satsa på nya reaktorer. Små, modulära reaktorer projekteras av Göteborgs-startup:en Kärnfull Next och av statliga Vattenfall i ett estniskt samarbete. I Oskarshamn bygger kraftjätten Uniper en blykyld testreaktor ihop med forskningsbolaget Blykalla. Det enda som krävs för att sådana projekt ska bli verklighet är ett upphävt förbud mot nya reaktorer – och att politiken låter bli att införa nya straffskatter och förbud.

Dagens elkunder, småföretag och industrier blir dock inte särskilt mycket lyckligare av att elsystemet troligen kommer att fungera bättre 2030. Många bävar inför den kommande vintern. Det var mot den bakgrunden som Moderaterna i förra veckan (9/8) presenterade förslag för att mildra elkrisen.

Tyvärr uppmärksammades det sämsta förslaget mest: idén om ett tillfälligt högkostnadsskydd för konsumenter. Det är inte ett lika dåligt förslag som regeringens elprisbidrag, men riskerar på samma sätt att driva på konsumtionen.

Det ska dock sägas att M också har bra förslag, som att förstärka det gröna skatteavdrag som kan användas för investeringar i effektivisering och minskad konsumtion. Partiet vill också avskaffa den vanvettiga kraftvärmeskatten, som lett till minskad planerbar värme- och elproduktion. Ytterligare en påminnelse om den rödgröna politik som steg för steg försatt elsystemet i kris. Med en månad kvar till valet är elräkningen alltjämt det främsta argumentet för ett maktskifte.

ANNONS

ANNONS