Vem är Ramzan Kadyrov, Tjetjeniens president?

Han bär dyra Prada-skor, poserar med gyllene pistoler, bråkar med Elon Musk och anklagas för att ha beställt mord på Zelenskyj och en bloggare i Gävle. Vem är Ramzan Kadyrov, den tjetjenske presidenten som målas upp som en av Putins närmsta allierade?
– Han styr Tjetjenien som en privat kleptokrati. I princip har han rätt att göra vad som helst så länge som han är lojal mot Putin, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Det tog inte många dagar in i den ryska invasionen av Ukraina innan Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov erbjöd sitt stöd och sina trupper till Valdimir Putin.

– Presidenten tog rätt beslut och vi kommer att genomföra hans ordrar under alla omständigheter, sade Ramzan Kadyrov.

Sedan dess har Kadyrov blivit en snackis i kriget, nästintill dagligen rapporterandes om händelserna på sociala medier. Han har uppmärksammats för att ha hållit tal iklädd Prada-skor som kostar 15 000 kronor. Han har bråkat med Elon Musk på Twitter, anklagats för att fejka sin närvaro i Kiev och Mariupol och sägs ha skickat sin privata elitstyrka för att mörda Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

ANNONS

Vem är den fotbollsälskande krigsherren Ramzan Kadyrov, och vilken roll spelar hans personliga milis ”Kadyrovtserna”, i Putins krig mot Ukraina?

Svartlistades av USA – svarade med ”Rambo”-bild

2020 anklagade USA Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov för ”åtskilliga grova överträdelser av mänskliga rättigheter, daterat mer än ett decennium bak i tiden, vilket inkluderar tortyr och och utomrättsliga avrättningar”.

Ramzan Kadyrovs svar?

En bild på Instagram där han håller i två vapen och omges av ännu fler, där han också skriver:

”Vi accepterar fajten. Vad som följer härnäst blir intressant.”

Bakgrunden: Fadern blev vän med Putin och dödades av rebeller

Den militanta reaktionen på sanktionerna är ett smakprov på Ramzan Kadyrovs konflikthantering och personlighet. Den har varit sig lik sedan han tillträdde som president i Tjetjenien för 15 år sedan, då endast 31 år gammal.

– Det här är en komplex person, det är vad man kan säga. Extremt excentrisk och våldsam, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.

Tre år innan Ramzan tog över ämbetet dödades hans far Achmat Kadyrov, dåvarande president, i ett attentat under en hedersparad. En landmina exploderade precis under läktaren där han satt och tio personer dog i en attack som utfördes av tjetjenska rebeller.

Rebellerna sägs ha tillhört samma separatistiska, till en början sekulära, självständighetsrörelse som Achmat Kadyrov var högste religiöse ledare för under det första tjetjenska kriget på 1990-talet. Då var Ramzan ansvarig för militären.

ANNONS
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudie, om Tjetjenien: ”Det är inte är vilken region som helst i Ryssland. Det här är en exceptionell region, den som varit svårast att underkuva, redan under den ryska tsartiden. Det krävdes två krig efter Sovjetunionens fall, helt unikt, innan man lyckades till slut. Och då gjordes det med oerhört hårda metoder.”
Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudie, om Tjetjenien: ”Det är inte är vilken region som helst i Ryssland. Det här är en exceptionell region, den som varit svårast att underkuva, redan under den ryska tsartiden. Det krävdes två krig efter Sovjetunionens fall, helt unikt, innan man lyckades till slut. Och då gjordes det med oerhört hårda metoder.” Bild: Centrum för Östeuropastudier

Men när det andra tjetjenska kriget bröt ut 1999 skiftade familjen sin allians till den ryska sidan, nu under ledning av Vladimir Putin.

– Mellan krigen så skedde en islamisering av det tjetjenska samhället, säger Jakob Hedenskog, och förklarar vidare att det spelade en roll i den överenskommelse som knöts mellan Achmat Kadyrov och Vladimir Putin.

– Efter det andra kriget skedde en normaliseringsprocess som brukar gå under namnet ”tjetjenisering”. Det innebar att de interna konflikter som fanns skulle hanteras av tjetjenerna själva och inte av Moskva. Man slog ner all intern opposition på ett brutalt sätt och det har gjort att man nu har en region som helt går i ledband med sin ledare. Det är något som Putin ser mellan fingrarna med. Han behöver Kadyrov för att hålla ordning.

Vad tror du är anledningen till att man tog Rysslands sida?

– Jag tror att det har att göra med ren opportunism. Min uppfattning är att pappan såg en möjlighet att få makt och rikedom.

”I princip har han rätt att göra vad som helt”

Sedan 2007 är Tjetjenien Ramzan Kadyrovs att styra och göra som han behagar med. Regionen må tillhöra Ryssland men Vladimir Putin har väldigt sällan lagt sig i vad som händer i den nordkaukasiska delrepubliken

ANNONS

– Han använder sitt våldskapital maximalt och styr Tjetjenien som en privat kleptokrati. I princip har han rätt att göra vad som helst så länge som han är lojal mot Putin. Och den relationen dem emellan är personlig. Kadyrov är inte nödvändigtvis lojal mot rysk maktstruktur, tvärtemot har han många gånger utmanat både FSB och inrikestrupperna. Han har hotat att skjuta med en gång om milis eller trupper från andra regioner skulle sätta sin fot i Tjetjenien. Så han tillåts styra helt utifrån eget tycke.

Tjetjenien

Den ryska delrepubliken Tjetjenien är till ytan stort som Västergötland, med cirka 1,4 miljoner invånare, varav drygt 270 000 i huvudstaden Groznyj.

Växande separatism i början av 1990-talet ledde till krig mot ryska federala styrkor 1994—96 samt från 1999. Det senaste kriget har med åren ebbat ut och den ryska "antiterroristinsatsen" förklarades officiellt avslutad 2009.

Delrepublikens Moskvavänlige ledare Ramzan Kadyrov har flitigt anklagats för att leda ett skräckvälde, där mänskliga rättigheter satts på undantag. Samtidigt har säkerheten totalt sett kraftigt förbättrats och Groznyj till stor del återuppbyggts.

(TT)

Jakob Hedenskog förklarar närmare vad det är som ger Ramzan Kadyrov makt att göra som han vill. Svaret är ”Kadyrovtserna” – en privatarmé som skapades under pappan och som sonen så småningom tog över.

– Med dem har Ramzan ett enormt våldskapital på sin sida. Den har legat bakom försvinnanden, tortyr och mord. ”Kadyrovtserna” är obrottsligt lojal mot honom.

Dessa styrkor är nu inne i Ukraina och slåss på Rysslands sida.

Generalen Kadyrov vill ha mer: ”Bör slutföra uppgiften”

Med blodsmak i munnen och en privatarmé som agerar utan att ifrågasätta är det inte överraskande att Vladimir Putin nyligen befordrade Ramzan Kadyrov till generallöjtnant i den ryska armén.

– Han var generalmajor redan innan, så det är ett pinnhål högre upp. Han har också uttalat sig tidigare om att han vill att Putin går ännu längre i kriget. Kadyrov vill vara mer hjälpsam och lojal än vad som egentligen krävs av honom. Han kritiserade uttalandena om att Ryssland inte ska avancera mot Kiev längre och sa att man borde att slutfört den uppgift man påbörjade, säger Jakob Hedenskog.

ANNONS

I ett tal tidigt under invasionen talade den 45-årige ledaren på ett torg i Groznyj, där han vädjade till Putin om att ge ”Kadyrovtserna” en större roll i kriget.

”Då skulle det här vara över på två-tre dagar.”, ska Kadyrov ha sagt.

Markus Göransson är biträdande lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan och har studerat rysk krigföring. Han förklarar vilken roll ”Kadyrovtserna” och andra tjetjenska trupper har i det nuvarande kriget.

– Allting är väldigt oklart när det gäller striderna i Ukraina. Det man ändå kan hävda är att de verkar mer motiverade än de ryska förbanden. Sedan finns det såklart skillnader och undantag, såsom ryska elitstyrkor, men tjetjenerna tycks ha en högre stridsmoral. Det tycks också vara så att de har kallats in vid svåra strider i städer och förorter norr om Kiev.

Markus Göransson, biträdande lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, om Ramzan Kadyrov: ”Det är en envåldshärskare som av rapporter att döma är brutal och styr med järnhand.”
Markus Göransson, biträdande lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, om Ramzan Kadyrov: ”Det är en envåldshärskare som av rapporter att döma är brutal och styr med järnhand.” Bild: Försvarshögskolan

Enligt Ramzan Kadyrov har 12 000 tjetjener anslutit sig till den ryska armén. Och de kan vara en stor tillgång för Putin om man ser till delrepublikens militära historia.

– Tjetjener har historiskt varit överrepresenterade i specialförbanden, Spetsnaz. Det var de redan under Sovjet. Det är en av anledningarna till att Ryssland hade stora problem under första tjetjenska kriget. Det var inte bara för att de mötte högt motiverade upprorsmän. De mötte många tidigare elitsoldater som var väldigt kunniga i både sovjetisk och rysk taktik, säger Markus Göransson.

ANNONS

Görs till åtlöje på Twitter

Kadyrov har under invasionen regelbundet uppdaterat sina följare, vilket kombinerat nådde tiotalet miljoner innan hans Facebook- och Instagram-konton spärrades till följd av Metas sanktioner.

Det har inte stoppat den tjetjenske ledaren från att fortsätta vara aktiv på ryska sociala medier, där han frekvent lägger upp bilder på och vloggar från vad han själv hävdar är fronten. Men på Twitter diskuteras sanningshalten i var Kadyrov befinner sig.

En tråd visar honom be vid en bensinmack i Ukraina, enligt Kadyrov själv. Men bensinmackens skylt visar ett företag som inte har några stationer i Ukraina.

I en annan bild poserar han bredvid vad som ska vara ett beslagtaget ukrainskt stridsfordon. I bakgrunden går det att skymta en regeringsbyggnad i den tjetjenska huvudstaden Groznyj.

– Det är tveksamt om han varit där även om han påstår det själv. Det brukar finnas ett narcissistiskt drag hos den här typen av ledare. De har ett enormt behov av att synas, säger Jakob Hedenskog.

Ideologen Kadyrov: ”Blandar, tar och ger”

Jakob Hedenskog analyserar politikern Ramzan Kadyrov och de idéer han bygger sitt Tjetjenien på.

– Man kan tala om någon form av “Kadyrovism”, som en sorts ideologi. En av de beståndsdelarna är den hänsynslösa lojaliteten till Putin och den Ryska Federationen. Inte nödvändigtvis mot alla dess institutioner men för Ryssland som idé och imperium, och för Putin som ledare. Den andra delen är en form av islamism. Han har i praktiken infört sharialagar – samtidigt som han bekämpar politisk islamism, salafism. Han har förbjudit alkohol och infört restriktioner för kvinnor i det tjetjenska samhället, med bland annat krav på att bära hijab., säger han och fortsätter:

ANNONS

– Detta kommer ursprungligen från hans egen tolkning av islam, som dels inspireras av gulfstaternas form av islam, som egentligen står rätt nära salafism, dels med inslag ur den traditionella formen av islam i Tjetjenien, sufismen. Så Kadyrov blandar och ger i en mix.

Upprepade gånger, när västliga medier uppmärksammat Kadyrovs styre och metoder, vilket enligt tjetjensk opposition inkluderar våldtäkter mot homosexuella med taggtråd, har det lett till möten med Vladimir Putin. Den officiella kommunikationen utåt har oftast varit i stil med att samtalen behandlat den ”politiska och sociala utvecklingen i Tjetjenien”.

Expertröster har sett det som tillrättavisande från Putin men Ramzan Kadyrov har inte visat några tecken på att sluta slå ner oliktänkande. Det signalerar också om han verkar vara betydligt mer än en marionett åt den ryska regimen.

– Beroendet är starkt och ömsesidigt. Putin förstår att om Kadyrov försvinner så riskerar ett tredje krig att bryta ut i Tjetjenien. Kadyrov behöver Putin för att behålla det spelutrymme han har. En annan ledare i Ryssland hade kunnat utforska andra metoder för att styra Tjetjenien i sitt grepp. Så de två ledarna behöver varandra, säger Jakob Hedenskog.

Jagar och dödar HBTQ-personer och journalister

2019 gick det svenska Utrikesdepartementet ut och flaggade för att situationen för HBTQ-personer i Ryssland förvärrats. Tjetjenien nämndes som den plats där det var allra värst. Hundratals arrester, tortyr och misshandel har skapat en vardag där ”flera HBTQ-personer och deras familjer inte sett någon annan utväg än att lämna Tjetjenien.”, skriver man på regeringens hemsida.

ANNONS

Den tjetjenska regimen har dementerat uppgifterna från omvärlden och kallat de för desinformation. De hävdar att det inte finns några HBTQ-personer i regionen.

– Du kan inte gripa eller förtrycka människor som inte existerar i republiken, sade Alvi Karimov, talesperson för Ramzan Kadyrov, till den ryska nyhetsbyrån Interfax 2017, enligt Svenska Dagbladet.

Ramzan Kadyrov har parallellt bedrivit liknande förföljelsekampanjer mot journalister. Den ryska regimkritiska tidningen Novaja Gazeta uppger att sex av dess medarbetare mördats sedan 2000, samtliga med uppdrag att rapportera om Tjetjenien.

I februari 2020 nådde våldet hela vägen till Sverige när den tjetjenske bloggaren och regimkritikern Tumso Abdurachmanov utsattes för ett mordförsök i sin bostad i Gävle.

Han vaknade en natt av att en man attackerade honom med en hammare. Abdurachmanov lyckades överrumpla mannen, som kunde gripas och dömas till tio års fängelse tillsammans med en kvinna som hjälpt till att planera mordförsöket.

Säpo kopplades in i ärendet och i domen konstaterade Gävle tingsrätt att ”det ligger en penningstark makt bakom” dådet, en stark indikation på att Ryssland står bakom och delar Kadyrovs världsbild.

– Kadyrovs jurisdiktion, så att säga, går långt utanför Tjetjeniens gränser. Det finns många som har blivit dödade, även i Europa, på förmodad order av Kadyrov. Så var det även med det misslyckade mordförsöket i Gävle. Alla regimkritiker, var de än befinner sig, oavsett om det är i Ryssland, Tjetjenien eller utomlands, ska inte gå säkra, säger Jakob Hedenskog.

ANNONS
ANNONS